Mitt nya projekt... att skriva mer... och kanske dejta mer??

Men ibland tryter inspirationen, så när jag i min ensamhet på en luftmadrass Skypade lite med Em så slog det mig. Jag skall joina en dejtingsajt och blogga om det. Jag må ha sett lite för många avsnitt av Law and Order och CSI, och vet därför att hälften av alla på dessa sajter är kallblodiga mördare. Men man skall inte tro på all man ser på TV, eller hur, och om man tittar för mycket på TV får man även fyrkantiga ögon.
Och eftersom det redan finns någon som har mitt hjärta i ett ganska fast grepp, även om de kanske nu inte riktigt vet om det (jo ni vet ju jag och känslor), så känns det som det bara kan vara intressant att träffa folk. Om inte annat så lär man ju känna en eller annan person.

Så eftersom jag redan är medlem på OkCupid verkade det vara ett bra ställe att börja på, anledningen att jag blev medlem var för att mitt ex var medlem, och jag blev kankse bara lite medlem för att retas med henne... (Jag är inte annat än mänsklig)

Så jag började att ställa om mina inställningar, tänkte att gay kändes ju lite som man uteslöt en hel grupp av potentiella nya dejter, så nu är jag bisexuell, för Queer finns inte som alternativ. Sedan kan man svara på massa frågor, som de sedan använder som underlag för att hitta den perfekta kvinnan eller mannen, vänskap och tur i kärlek... och så var det till att slånga upp lite bilder, några av mina poser studiobilder, men även varvat med en och annan bild från när man är ute på vift... Det känns mer äkta på det sättet...

Antar att ni väntar med lika stor spänning som jag på vem den första dejten skall bli... Så nu skall jag browsa min nya dejtingpool...

Jag drömde så konstigt i natt.

I natt så drömde jag så underligt, jag drömde om Ornö där jag spenderade min barndoms somrar. Det luktade blöt asfalt och jag stod i ett vägskäl, precis efter den jobbigt lååånga backen vid Kurres hus, Kurre hade antagligen Ornös mest välskötta trädgård, och en gång gav han mig ett hängsmycke med min månadsten. Västkust stugan som var vårt första sommarhem låg bara ett stenkast till höger. Till vänster bodde Jessica som var min bästa kompis en sommar eller två, en sommarkompis som jag berättade allt för, tills hösten kom. Sedan sågs vi inte under hela hösten, vintern , våren, vår vänskap låg i träda som fälten även om vi båda bodde i Stockholm, men i olika stadsdelar.

I natt drömde jag att jag stod där i stillheten som följer regn, blöt asfalt, grusväg och barrskog. Sugandes på en liten Djungeljuice med björnen Baloo, min favorit, den sommaren Baloo dansade och jag föll på gråstenshäll och skrapade upp hela kinden. Jag stod där och funderade vart jag skulle gå, och jag vände mig till höger, och precis där vägen krökte sig stod, HAN, han vars famn gör mig så otroligt varm. Jag visste inte vem han var. Mina långa smala flickben vägde fortfarande fram och tillbaka, det spritte i dem... sedan tog de ett försiktigt steg, ett kliv och plötsligt var hela jag en blixtrande tioåring som sprang med fladdrande tunt genomskinligt hår rakt mot utsträckta armar. Orädd. Jag slängde mig i en sista utandning in i hans famn, trygga armar slutna runt min späda barnkropp. Han svängde mig runt, runt, runt och plötsligt var jag inte längre nio utan jag var jag som jag är idag.
Han kysste mig och sade att han väntat och jag skrattade för jag visste att det var sant, i min dröm.