Svenska män... vi tittade på dem i lördags kväll...

Det är något speciellt med svenska MÄN, de är lite mer manliga men utan att vara matcho, de är dushade med uttänkta outfits, men utan att vara slemmiga. De doftar nydushat, glad bitterhet och omtanke, de är vackra att titta på och de skrattar utan att vara nedvärderande.

Svenska män är faktiskt inte alls så dumma, de är välutbildade, de tror inte att de är förmer eftersom de har växt upp under Jante lagens vassa egg, de tar för sig men utan att armbåga och de har inget emot lite obekväma stugor, trygga bilar och nakenbad mitt i natten.

Den svenske mannen är dock så korrekt att det förslår, men jag tror jag gillar det, han tror att han är något, men oj så genomskinlig... Han är jobbig när han är full, han bryr sig kanske lite för mycket om vart du köpte din tröja och han kanske inte alltid fattar när du skämtar...

Men när det kommer till kritan är den svenske mannen något att hålla i handen när åskan går...

Så tänker vi tillbaka till fjällen istället... ahhhh

Ahhh... så börjar man välan bli vuxen, det är urkul att åka längdskidor...

I Norr hemma hos Em's mamma...

Vi ligger på madrasser på golvet och sover vår skönhetsömn och det är minus, massor av minus grader utanför, solen skiner lite trött genom molnen och vi planerar att åka längdskidor.
Jag känner mig mycket svensk, skridskor, trav, promenader och nu även längdskidor sedan jag kom till Sverige. Helt plötsligt inser jag att det bara är 8 dagar kvar tills jag åker tillbaka till Seattle, jag längtar dit men samtidigt känner jag mig mycket tillfreds med min nuvarande situation.
Sverige är inte så dumt, jag älskar Sverige, trots kyla och att min svenska blir sämre och sämre, jag svär som en mindre prirat... (och alla vet att man enbart svär eftersom man har ett dåligt ordförråd, någon borde låna ut sitt förråd åt mig när jag är i Sverige)

Saknar svensk humor...

Ibland blir jag så less på amerikaner och deras brist på svenska kunskaper... AND her name was Börje... ha ha ha... inte alls så kul

Let the Swede hold the flag...

Testing, testing...

18 av 20
Antar att det får räknas som godkänt med tanke på att jag numera huserar i USA, och svengengelska är mitt modersmål. Får väl trösta mig med att Mirijam, som är journalist också fick 18 av 20.

Mitt svenska kaffe är nästan slut

Eller nästan och nästan, när jag druckit upp kaffet i min kaffepress. När jag åkte till Sverige för en vecka sedan hade jag en hel påse med kaffe, när jag kom tillbaka hade min kära motorcykelman druckit upp nästan allt... Hm, jag hjärta mitt kaffe... jag ånjuter nu mina sista droppar i sängen samtidigt som jag tittar på Law and Order. Klockan är halv tio, och jag är sjukt sjukt pigg! Antar att kaffe inte egentligen är något jag behöver just nu, men men...

Svensk husmanskost

Min hemlängtan har på senaste tiden uttryckt sig i att jag har börjat laga svensk mat, makaronilåda, ungsgratinerad blomkål och laxpudding har stått på bordet den senaste veckan. Jag har svurit mig både svart och blå över bristen på färsk dill i de amerikanska supervaruhusen. De har trehundra olika sorters flingor, men ingen färsk dilll... Vart vara världen påväg??

Mamma kommer på onsdag, hela vägen över det stora blå flyger hon för att träffa mig. Saknar familjen här, hela min stora stolliga men mycket härliga familj, jag saknar dem allihop! Kärnfamilj, släng er i väggen, här är det styvsyskon, plastföräldrar, halvsyskon, plastsyskonbarn, kusiner och en och annan hund och katt… att känna sig ensam i min familj är svårt, det kan snarare vara svårt att göra sin röst hörd. Åsikter, tankar, barnskrik och god mat tillhör alla en vanlig familjesammankomst.

Det saknar jag, mycket...

Mina tomater börjar mogna

JAg är kass på förhållanden, helt galet kass... Jag och min käre pojkvän talade ut, kom på att vi vill olika saker, i september nösta år. Jag vill hem till Sverige och han vill till Kalifånien. Fånigt att flytta dit tycker jag, orealistiskt att flytta till Sverige tycker han, så det verkar som om vi blir sambos fram till Juni nösta år, och sedan får vi se. Antagligen gå skilda vägar....

Jaha, jasså, skall det vara så enkelt att bara bestämma ett bäst före datum på ett förhållande? Antar att vi inte är som alla andra, eller kanske vi bara skjuter upp problemen till juni 2009... Men juni 2009 är jag gammal och visare, så varför ta ut sorger i förskott?

Farväl kära fosterland...

Eller det är välan jag som skall far väl, eftersom om två timmar sitter jag återigen på ett flygplan med destination Seattle.

Det har varit kort, men mycket gott, hunnit träffa Emilies katt och äta makrill i tomatsås. Inte illa pinkat för fyra dagar i Sverige!

Mycket körlek, och jag kommer hem om några veckor igen, så spänn fast er, så KÖR vi!